Är precis vad vi har insett att vi är! Igår så hängde vi med några av tjejerna till den pytte lilla lokala marknaden här i byn och till skillnad från de föregående två gångerna vi vart där så fick vi ett varmt och minst sagt närgående välkommande. Två kvinnor kom fram och hälsade och under de andras jubel så tog först i hand för att sedan krama om oss medan de entusiastiskt klämde på våra höfter, bröst och magar. Ellens byst fick även uppmärksamhet när en av kvinnorna glatt kikade ner i det. Kvinnorna tyckte det var sjukt roligt att vi kommit till deras marknad och tyckte uppenbarligen om att ”känna lite på oss” vilket hemma i Sverige hade känts sjukt konstigt medan det här är mer roligt. En dask i rumpan på Ellen innan vi gick framkallade även applåder från de övriga på marknaden och vi gick glatt vinkandes därifrån.  Kanske låter jätte konstigt när vi skriver det så här men vi tycker båda två att det är underbart hur mycket glädje vi sprider utan att ens alltid mena det. Här på barnhemmet så hälsar vi alltid glatt på folk och får glada hälsningar tillbaka. Likaså så ler alla här glatt när vi leker med barnen, försöker prata Twi, dansar, sjunger (!!!) eller när Lisa snubblar över sina egna fötter på plan mark vilket händer ungefär 5 gånger om dagen.   

En väldig trevlig sed de har här i Ghana är att man alltid blir inbjuden att dela en persons måltid med orden. ”You are invited”

Alltså om en person äter och vi sitter bredvid så blir vi inbjudna till att äta med den. Vi tackar alltid artigt men säger nej vi kommer äta vår egen mat. Tycker denna del i Ghanas kultur är underbar för den visar hur gästvänliga och öppna de är.

Idag har vi vart på äventyr i Kumasi med John, en kille i vår ålder från barnhemmet. Målet var en mataffär där Lisa köpte choklad (självklart) och att köpa mer tyg. Det var väldigt varmt och sjukt mycket folk som alltid i Kumasi men vi lyckades köpa det vi ville. Dock så har Lisa upptäckt en ny sida hos Ellen idag och det är OBESLUTSAMHET på hög nivå. Efter att ha kollat på åtskilliga tyger lyckades hon till Lisa och Johns stora lättnad bestämma sig men hon ville även köpa öron hängen vilket var lika svårt att komma fram till som Versailles freden trots att hon bara ville ha ett par små och enkla helt vanliga. Jaja tillslut så köpte hon ett par i alla fall och det roliga som bör nämnas är att Lisa i sin tur är lite väl impulsiv ibland när hon köper saker så vi kompletterar väl helt enkelt varandra!

När vi kom hem sen så åt vi mat ur små påsar som vi köpt i Kumasi och sedan gjorde vi halsband med barnen! Imorgon ska vi tvätta lite och antagligen bli utskrattade (igen) för vår tvätteknik men men vi framkallar ju skratt då med :D